LÅT #5 | Army of Lovers: »Israelism«
− Army of Lovers, de är bäst! De är så utflippade och antijante.
Varför är du en så ivrig försvarare av staten Israel?
− I grund och botten handlar det om att det är den enda demokratin i Mellanöstern. Jag såg nyss en parodi på Eric Saades melodifestivallåt, där några härliga israeliska homokillar transade och bögade sig. Det finns inget annat land i Mellanöstern där det skulle gå.
Samtidigt bryter Israel regelbundet mot mänskliga rättigheter. Att ett land är en demokrati, ursäktar det verkligen allt annat?
− Det finns mycket som israelerna borde göra annorlunda, men varför är det alltid Israel som kritiseras? Varför är det aldrig någon som talar om druserna som är utslängda ur Palestina? I Libanon och Jordanien finns gigantiska flyktingläger där man är inne på den tredje generationen palestinier som föds där. När kommer den kritiken? Att Israel har fått fler fördömanden från FN än vad Nordkorea har, det visar att något är fel i debatten.
LÅT #6 | Eric Saade: »Manboy«
− Åh. Lättsmält och bra. Han har sån star quality, den gossen. Jag dansade till den här i tv-programmet Dansfeber.
Du har även gjort reklam för en ögonklinik, uppträtt som dragartist och blivit sponsrad av ett vodkamärke. Var går gränsen för vilka jippon man kan göra som politiker?
− Jag tror att man kan göra vad som helst, så länge man kan stå för det. Jag kommer aldrig att moralisera över vad andra gör.
Var går din egen gräns?
− Jag vet inte. Jag har sagt nej till en massa saker, som Singing bee. Det låter så illa när jag sjunger. Men idag ringde de från Fångarna på fortet. Det är ju rena drömmen.
Är du inte sugen på att bli partiledare?
− Det vore jätteroligt. Men kanske senare i livet, inte nu. Som partiledare har man ögonen på sig på ett helt annat sätt. Jag hade aldrig kunnat dejta, och skulle behöva ringa Säpo så fort jag ville gå ut och handla mjölk. Sedan hade de gärna fått lägga på 100 000 i månaden på lönen.
I din bok »Bara jag« får man känslan av att du har ganska ansträngda relationer med ditt parti. Bland annat skriver du att du har hamnat »allt längre ner i frysboxen« efter en konflikt med Maud Olofsson.
− Ja alltså, vi två har ingen kommunikation överhuvudtaget.
Känner du dig utanför?
− Jag ser det här som ett uppdrag, medan många andra i partiet ser det som ett liv. Det är obehagligt. De blir beroende av att vara folk till lags för att inte tappa sin egen position. Själv skulle jag kunna vända på klacken och gå idag.
Funderar du på att lämna politiken?
− Det avgörs till stor del av vem som blir nästa partiledare. Jag skulle gärna jobba arslet av mig för Annie Johanssons skull. Men jag ser ingen annan i partiet som jag tror på så helhjärtat. Om det blir mer sådant där flum som på DN Debatt så tror jag inte att det känns lönt. Då kan jag skriva böcker och göra radio istället.
Adam Svanell är kulturjournalist, medlem i Novells redaktion och ständig Kritikern-skribent. Maja Brand är frilansfotograf.
Den här texten är ett utdrag ur senaste numret av Novell. Beställ det här redan nu.