Som Novell-bloggens självutnämnde The Fall-bevakare innebar helgens slöplöjande av rss-feedens sällan sinande bajshög två välkomna upptäckter.
Till att börja med är den engelske bloggaren Tommy nu färdig med sitt tvååriga projekt att kartlägga och kommentera hela The Falls utgivning, från 1977 tills i år. Efter 432 inlägg är hans smått autistiska genomgång komplett. På ren måfå började jag med att klicka på länken för 1987, och hamnade av en ren slump mitt i samma låt som var den första jag någonsin hörde med The Fall, nån gång på den tiden då Tindersticks gästvalde videos på Alternative Nation, nämligen ”Hit the north”. På den underliga teveinspelningen på youtube-länken ovan kan man se korsklippta snuttar av den av charmanta originalvideon. Det är fortfarande den bästa The Fall-låt jag någonsin hört.
För det andra lägger Mark Fisher i sin senaste uppdatering på k-punk ut texten kring den klassiske engelske fopollsmanagern Brian Clough och klipper in ett par citat om att lagkaptener kan lära av Mark E. Smith när det kommer till laguttagningar:
The way the England team is now is ridiculous. A team of superstars is like a supergroup. It’s like picking the best guitarist in Britain, the best drummer and the best singer, and expecting them to produce something that isn’t prog-rock mush. It doesn’t work: this England team will never work at the highest level. I know that. See, Sir Alf Ramsey – people never liked him for it, but he’d always have the full-backs from the second division. He took players and moulded them, like I do with musicians. Gordon Banks, the goalkeeper, was from Stoke City, who were bottom of the first division.
Enligt Smith själv bör dessutom hans nyligen publicerade ”självbiografi” läsas på samma sätt som biografin över en fopollsmanager:
Running the national football team is very much like running my group, the Fall. As a manager, you’ve got to maintain a certain detachment from your players, and it’s the same with my musicians. When we’re on tour, I sit at the back of the bus. We’re friendly but the secret of it is never get too ally-pally.
Ska verkligen försöka hinna med att läsa den i sommar.
Förutom det, var det min tur att sätta samman veckans mux. Mycket nöje!