För att utvärdera det första numret av Novell arrangerade vi en endagskonferens. Det var en schemalagd lördag där hela tidningen gicks igenom, reportage för reportage, vinjett för vinjett och sida för sida. För att hitta styrkor, svagheter och startpunkter inför arbetet med det svåra andra numret. Och ha trevligt, såklart.
Det vore dumdristigt att påstå att vi skulle vara först med någon slags konferenstrend, jag menar, det var ju en sluten krets, inga call for papers, ingen sessionsindelning. Vi hade namnskyltar, var nära att få en sponsback Loka och Daniel bjöd på en dundrande frukost, närmare än så kom vi inte en riktig musikjournalistikkonferens. Åtminstone inte om man med en sådan menar förra fredagens konferens om bandet The Fall i engelska Salford, eller ”Musikjournalistik i Norden 2.0” som arrangeras av Nordisk Journalistcenter (NJC) och går av stapeln i Århus i början av juni.
Det är naturligtvis enkelt att avfärda den musikjournalistiska konferensen som rätt av plankad från den akademiska världen. Samtidigt är The Fall-konferensen full av exempel som Nordisk Journalistcenter innehållsligt skulle kunna lära av. Den ena konferensen behöver inte nödvändigtvis vara den andra lik. Om man kikar närmre på programmen, hittar man följande:
The Fall-konferensen, ett axplock av samtalsämnena:
• Sara Shephard: “Manacled to the City: The Significance of Place in the Imagery and Mythos of The Fall.”
• Tom Shore: ”Lie Dream of a Casino Soul: Mark E. Smith, Geography and Working Class Culture in Britain.”
• Richard Barrett: ”Mark E. Smith, Blake and the Auto-Didactic Opposition to Scientific Materialism”
• Mark Goodall: ”Salford Drift: A Psychogeography of The Fall”
NJC:s Musikjournalistik i Norden 2.0, ett axplock föreslagna diskussionsfrågor:
1. Nye tendenser i nordisk lyd, er vi mindre kritiske over for egne artister i forhold til de udenlandske?
2. Hvem bestemmer hittene?
- Er det branchen, musikjournalisterne eller publikum.
3. Flere og flere kvinder blander sig i det mandsdominerede rockskribent-miljø – betyder det noget for indholdet?
4. Er det god musik?
- Pop og rock set i et akademisk lys
5. Den nordiske talentjagt. Hvad kommer der ud af det – giver det resultat i musikverdenen?
Skillnaden är enorm. Där The Fall-konferensen huvudstupa slänger sig in i idétraditioner som skapar vida vinklar och nya angreppssätt att anamma för en stelnad tradition, är viljan att ens titta utanför diket fullständigt bortblåst på NJC-konferensen. De frågor de ställer är alldeles för endimensionella, här är facit:
1. Ja.
2. Branschen.
3. Ja.
4. Ja.
5. Nej.
Ähum.
Just ja, jag glömde berätta vad det kostar också. The Fall-konferensen gick på trettio pund för vanliga besökare, NJC kostar sjutusen danska kronor.
Ähum.
Nedan läser Mark E. Smith upp engelska fopollsresultat.
Varmt tack till Studio Franska nerver för kollaget.